Psykisk hälsa är en viktig del av vårt välmående och påverkar hur vi tänker, känner och fungerar i vardagen. Precis som den fysiska hälsan kan den psykiska hälsan förändras under olika perioder i livet. Stress, relationer, arbete, studier, sjukdom, ekonomi och stora livsförändringar kan alla påverka hur vi mår.
Att ibland känna sig ledsen, orolig eller stressad är en naturlig del av livet. Men när känslorna blir starka eller långvariga och börjar påverka vardagen kan det vara ett tecken på att man behöver stöd.
Det viktigaste är att inte vänta tills problemen blivit stora. Att söka hjälp när man börjar må dåligt är ett sätt att ta sin hälsa på allvar.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Psykiskt välmående påverkas av många olika faktorer. Sömn, fysisk aktivitet, relationer och vardagens krav spelar ofta en roll, men även sådant som tidigare erfarenheter och livssituation kan påverka.
Ibland finns det en tydlig anledning till att man mår dåligt. I andra fall kan besvären komma gradvis utan att man riktigt förstår varför. Det är inte ovanligt att känna att man borde kunna hantera situationen själv, men psykisk ohälsa är inte ett tecken på svaghet.
Precis som vid fysiska besvär kan det behövas professionell hjälp för att förstå vad som händer och vilken behandling eller vilket stöd som kan vara lämpligt.
Vanliga tecken på psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan se olika ut från person till person. Vissa blir tydligt nedstämda, medan andra främst märker av kroppsliga symtom eller förändringar i beteendet.
Tecken som kan vara värda att uppmärksamma är exempelvis:
- ständig eller återkommande oro
- nedstämdhet som inte går över
- sömnsvårigheter
- ovanlig trötthet eller energibrist
- koncentrationssvårigheter
- förändrad aptit
- irritation eller humörsvängningar
- att man isolerar sig från andra
- att man tappar intresset för sådant man tidigare tyckt om
- svårigheter att klara arbete, studier eller vardag.
Ett enskilt symtom behöver inte betyda att man har en psykisk sjukdom. Det är framför allt förändringar som håller i sig eller tydligt påverkar livet som kan behöva uppmärksammas.
Stress – när kraven blir för stora
Stress är kroppens naturliga reaktion på situationer som upplevs krävande. Kortvarig stress kan vara helt normalt och ibland hjälpa oss att prestera. Problem kan uppstå när kroppen och hjärnan inte får tillräckligt med återhämtning under en längre period.
Långvarig stress kan bland annat påverka sömnen, koncentrationen, humöret och energin. Man kan känna sig konstant pressad eller ha svårt att koppla av även när man egentligen är ledig.
Om stressen börjar påverka vardagen kan det vara viktigt att se över vilka krav man har omkring sig och samtidigt våga söka hjälp.
Ångest och oro
Oro är en naturlig känsla som alla upplever ibland. Ångest kan däremot bli så stark att den påverkar både kroppen och vardagen.
Vid ångest kan man exempelvis få hjärtklappning, svettningar, yrsel, spända muskler eller en stark känsla av rädsla. Tankarna kan dessutom fastna i olika negativa scenarier.
Om du ofta känner stark oro eller börjar undvika situationer av rädsla för att må dåligt kan det vara dags att söka stöd. Det finns behandling som kan hjälpa människor att hantera både ångest och återkommande oro.
Nedstämdhet eller depression?
Alla människor har perioder då de känner sig ledsna eller mindre motiverade. Det behöver inte betyda att man är deprimerad.
Vid depression är nedstämdheten ofta mer ihållande och kan kombineras med exempelvis brist på energi, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och förlorat intresse för sådant man tidigare uppskattat.
En depression kan påverka både arbete, studier, relationer och vardagliga aktiviteter. Om du känner igen dig och har mått dåligt under en längre tid är det viktigt att söka hjälp. Depression är ett medicinskt tillstånd som kan behandlas.
När är det dags att söka hjälp?
Det finns ingen anledning att vänta tills man mår så dåligt att vardagen inte längre fungerar. Om du märker en tydlig förändring i ditt mående och inte lyckas komma tillbaka till ditt vanliga sätt att fungera kan det vara klokt att prata med vården.
Du kan exempelvis kontakta en vårdcentral om du har återkommande ångest, långvarig nedstämdhet, sömnproblem eller känner att stressen har blivit svår att hantera.
Du kan också börja med att prata med någon du litar på. Att berätta för en vän, partner eller familjemedlem hur man faktiskt mår kan vara ett viktigt första steg.
Om du är osäker på hur du ska gå vidare kan du alltid kontakta vården för rådgivning. Du behöver inte själv veta vilken diagnos du har eller vilken behandling du behöver. Det är vårdens uppgift att hjälpa dig att bedöma situationen.
Vad kan man göra själv?
Det finns flera saker som kan bidra till bättre psykiskt välmående. Regelbunden sömn, fysisk aktivitet, näringsrik mat och tid för återhämtning är exempel på grundläggande delar av en hälsosam vardag.
Även social kontakt kan vara betydelsefull. Att träffa vänner, prata med familjen eller delta i aktiviteter kan motverka isolering.
Försök samtidigt att vara realistisk med vad du orkar. När man mår dåligt kan även små saker kännas krävande. Det behöver inte handla om stora förändringar – ibland kan en kort promenad, en måltid eller ett telefonsamtal vara ett första steg.
Självhjälp kan vara ett komplement, men ska inte ersätta professionell vård när problemen är omfattande eller långvariga.
Våga prata om hur du mår
Psykisk ohälsa kan fortfarande vara förknippad med skam eller känslan av att man borde klara sig själv. Men att må dåligt psykiskt är vanligt och kan drabba människor i alla åldrar och livssituationer.
Om någon i din närhet verkar må dåligt kan det vara värdefullt att fråga hur personen mår. Du behöver inte ha alla svar eller kunna lösa problemet. Att lyssna och visa att man bryr sig kan vara viktigt.
Om någon berättar att de har självmordstankar eller inte vill leva ska situationen tas på allvar. Sök akut hjälp och lämna inte personen ensam om det finns omedelbar risk.
Psykisk hälsa är en del av den totala hälsan
Det är lätt att fokusera på den fysiska kroppen och glömma bort hur viktigt det är att också ta hand om sitt psykiska välmående. Psykisk och fysisk hälsa hänger dessutom ofta ihop.
Sömnproblem, långvarig stress och psykisk ohälsa kan påverka kroppen, samtidigt som fysisk sjukdom kan påverka hur vi mår psykiskt. Därför är det viktigt att se hela människan och inte bara ett enskilt symtom.
Sammanfattning
Psykisk ohälsa kan visa sig på många olika sätt. Långvarig nedstämdhet, ångest, stress, sömnproblem, energibrist och förändrat beteende är exempel på signaler som kan vara värda att ta på allvar.
Du behöver inte vänta tills problemen blivit stora innan du söker hjälp. Om du känner att ditt psykiska mående påverkar din vardag kan du alltid kontakta vården för rådgivning och stöd.
Att be om hjälp är inte ett misslyckande. Det är ett sätt att ta hand om sig själv och skapa bättre förutsättningar för att må bra igen.